6/1: Erwick, Lamadri och Thermia reser mot Evos för att undersöka Erwicks dröm om en fången häst vid namn Silverstjärna. Några skumma hästhandlare köper hästar i Parton och fraktar dessa till Evos.

12/1: Trion seglar mot en vulkanö västerut där hästen skall hållas fången av en jätte som äter hästar(?).

18/1: Väl vid vulkanön, efter 6 dagar till sjöss, så upptäcker de något fruktansvärt; En svart drake kommer till vulkanens topp och hämtar levande hästar mot någon form av betalning. Två vaktande Gnolls besegras varpå slutstriden står mot två enorma och onda vargar samt den fem meter höga jätten som bor på ön. Dessa besegras, inte utan möda, och ett dussin hästar befrias, därtill den skimrande Silverstjärna. Några goblins vid en brygga flyr i sin båt när de tre hjältarna kommer med jättens huvud, varefter äventyrarna återvänder till Parthon. Alla hästar utom Silverstjärna får stanna på ön, där de förmodas leva tryggt. Vart draken tog vägen är oklart.

23/1: De tre vännerna återkommer till Parton. Med sig har de Erwicks nya häst.

På kvällen: Man bestämmer sig för att kolla upp värdshuset och för att gå dit i olika grupper. Baruk går ensam för att möta Samryn som han finner i samspråk med en man i kåpa. (Misstänkt, hmm - tänker Baruk). Han går dock fram och presenterar sig. Mannen säger sig heta Nosryn. Baruk anar ugglor i mossen och talar dvärgmål med Samryn, vilket Nosryn ogillar och innan dvärgarna vet ordet av har han mumlat något. Plötsligt är de alla tre de såtaste vänner och lämnar kort därefter värdshuset och beger sig av i en kärra. Baruks vänner skuggar dem. Cirka en timme nordost om Parton stannar de vid en tempelruin. De hoppar av och Nosryn föreslår de båda dvärgarna att de kan bli tjänare åt honom och hans kyrka vilket de tackar ja till. Vännerna kommer då till undsättning och strid utbryter, till de båda dvärgarnas förvirring. Nosryn besegras och förtrollningen släpper.

Under tiden har en annan sektmedlem tagit med sig Samryn in i templet och försvunnit. Gruppen följer efter via en lönngång som de följer nedåt till en gång. Långt bort ser de hur Samryn binds fast vid något som liknar ett altare. De anfaller direkt och en stor strid utbryter. Baruk utsätts för ny besvärjelse och flyr i panik. Allt som allt nedkämpas emellertid 17 soldater, 2 sergeanter, 1 kapten, 1 präst samt 2 enorma ormar. Efteråt finner man en lönndörr och upptäcktsfärden fortsätter via en gång som mynnar ut i ett mörkt rum. När de närmar sig öppningen dyker en stor mun upp på väggen i gången och säger: "Låt er kämpe stiga fram". I rummet finns en 30 fot bred ravin med en stock över. Efter en liten debatt går Thermia in i rummet. När de andra skall ta sig in stoppas de av en osynlig kraftvägg. På andra sidan ravinen dyker en annan kämpe upp. Vid var ände av stocken ligger en stav. Det blir duell på stocken. Botten av ravinen är belagd med vassa pålar. Thermia slåss med bravur och lyckas till sist nedlägga den mystiske motståndaren. Därmed får de övriga tillträde och alla kan ta sig vidare. Man börjar ana att man närmar sig översteprästens grav och tar sig försiktigt vidare. Ett rum med 4 enorma stenstatyer föreställande krigare passeras. Längre fram kommer de till ett gravrum med en sarkofag i. När de närmar sig börjar något höja sig ur den. Ve och fasa - ety det är översteprästen som går igen i form av en mumie. Samtidigt börjar de stora statyerna röra på sig. En rekorderlig strid utspelar sig och när dammet lagt sig finns (tack och lov) inget av ondskan kvar. Stenkrigarna har var sin ädelsten infattad i huvudet. När man sökt igenom hela gravkryptan beger sig gruppen tillbaka till Parton.

27/1 (Förljuse) Gruppen tar kontakt med den Högstes kyrka. Där får man veta att templet från början varit helgat åt den Högste innan dessa ondskans tjänare smutsat ned det med sin närvaro. Kyrkans folk bestämmer att den skall renas. De löser äventyrarna från sin uppgift och helar dem som tack för den goda insatsen. Ordningen är återställd.

21-28/2 - 979

22/2 (Förljuse): På morgonen påbörjas resan till Breme. Under dagen räddas 2 kentaurer från 8 hotande orcher. Kentaurerna tillhör den Blodiga Nävens klan och även de vittnar om den pågående orchinvasionen på ön. På kvällen anländer sällskapet till Breme och möter byns präst Geoffrey. Orcher har ställt ett ultimatum till byn och skall bränna densamma om inte detta uppfylls. Att gå med på orchernas ultimatum är dock inget alternativ som någon ens överväger. I byn bor även en dvärg vid namn Bennbo.

23/2 (Förljuse): Byborna samlas vid kyrkan och ett försvar av byn börjar organiseras under sällskapets ledning. Under en nattlig bravad natten besegrar Derin, Daggkåpa, Cameric samt Lamadri en mindre orchstyrka utanför byn men en mycket större är i antågande.

27/2 (Förljuse): Försvarsverken kring byn är nu nästan färdigställda. Under natten upptäcker en flygande Saxa antågande orcher som kommer att nå byn under morgondagen. Sällskapet beslutar sig för att möta Ollanius i porten och inte slåss i byn - om möjligt...

28/2 (Förljuse): Långt innnan solen gått upp beger sig de stridsberedda äventyrarna mot orchernas förmodade läger. En timma innan gryningen stöter de dock på dem i en dimmig skog. Efter en strid av episka proportioner så flyr orchernas ledare, en ond magiker upp mot bergen. Han undkommer alla försök att fångas men sällskapet förföljer honom och vet nu att han gömmer sig i ett underjordisk försvarsverk högt upp bland Tharnors berg. Tharnor väktare har lyckats med sitt mål att skydda byn Breme, men orchernas invasion är knappast till ända.

5-20/3 - 979

10/3 (Såningstide): Baruk får kontakt med en sage som försöker hjälpa oss att nysta i gamla sägner. Vi får inte ut så mycket mer än några namn: Troll Ahabok den förskräcklige samt Noinar Guli ("Lömskt näste"). Dessutom får Baruk en burk med pulver som ska rena vatten.

13/3 (Såningstide): Så är det den 13:e och vi ger oss iväg till Breme dit vi anländer på kvällen. Direkt avlöser vi Erwick och Termia som är av nöden tvungna att ge sig av.

14/3 (Såningstide): På morgonen rider vi så iväg mot bergen. I skogen nedanför bergen stöter vi på eftermiddagen på en grupp om åtta orcher. Strid utbryter, och efter en batalj där Daggkåpa flugit över området för att spana, Hugo ridit omkull med Uthur och Saxa tillsammans med Melvin klantat till det genom att skjuta mot täten står vi till slut som segrare. Den Högste har ännu en gång stått oss bi. Vergen Grå lämnas att vakta hästarn och vi beger oss upp i bergen. Vi tränger allt längre in i berget och oskadliggör orch efter orch. Gruppen splittras, vilket håller på att bli Hugos öde då han tar på sig att täcka bakåt. Därigenom råkar han i strid med en rese (ogre). Till slut står dock Hugo som segrare. Längre och längre in tränger gruppen. Orcher, ödlor och resar (ogres) faller för äventyrarna, som dock blöder rejält. En kort paus i striden där de blödande förbinds och helas innan sällskapet tränger längre och längre in (HÄRLIGT VA!?). Gruppen är segerrusiga och övermodiga vilket visar sig straffa sig då de med noshörningstaktik tränger in i ett rum. Där uppenbarar sig 11 orcher, 2 ödlemän och 2 vargar. Striden blir hård och som om det inte räckt med det kommer en magiker in i rummet. Äventyrarna faller för magikern en efter en, men som genom ett under faller till slut även magikern. Gruppen är nu rejält tilltufsad och har dessutom sorg då Daggkåpa är död och vi lyckas inte väcka upp henne.

15/3 (Såningstide): Tidigt i gryningen lämnar vi så Breme för att därigenom gripa det sista halmstrået för att rädda den döda Daggkåpa. Hoppet står till patriarken i Parton. Evos når vi den 16/3 där vi även blir mötta av ett antal riddare utsända av Den Högstes kyrka, vilka eskorterar oss. Så äntligen når vi Parton den 20/3.

10:e i Solmatt: Ekin har träffat några vänner vars kollega har försvunnit. De misstänker imperieinblandning och vill ha hjälp att finna sin kollega. Personen i fråga har försvunnit i staden Tilian. Anledningen till att han befann sig i Tilian var att han skulle undersöka om imperiet har börjat utbreda sig där. I hamnen i Tilian har det skådats två imperiska handelsskepp; enligt rykten består dock inte lasten till så stor del av varor utan snarare imperiesoldater. Planen är att vi obemärkt skall ta oss till Tilian via staden Galaton. Väl framme skall det finnas en kontakt som kallas "Bagaren". Denna man har dock kanske inte riktigt rent mjöl i påsen så viss försiktighet bör vara på sin plats. Personen vi letar efter heter Cesius Vexum, vilket dock inte bör nämnas när vi närmar oss Tilian. Där är han känd som mattförsäljaren Falí. För att etablera en första kontakt med "Bagaren" har vi fått ett lösen som lyder: Har du dina rågbullar varma idag?, med svaret 12 på dussinet, tack! Det är meningen att vi skall träffa Ekins kontakt vid tygmarknaden.

13:e i Solmatt: Båten lägger ut.

15:e i Solmatt: På kvällen anländer vi till Galaton. Vi ämnar övernatta på en gård. När kvällsvarden har serverats kommer en man in som presenterar sig som Thilonius Sardor. Mannen visar sig vara vår vägvisare och vi beger oss iväg på vår tvådagsritt mot Tilian.

16:e i Solmatt: Vi korsar en flod och Thilonius rider i förväg för att spana. Väl tillbaka har han det angenäma budskapet att ett bakhåll väntar. Orcher tänker kasta ner stenbumlingar och blockera passet. Har vi riktig tur så finns det en jätte där också. Den som väntar på något gott är dum om hon väntar för länge så vi klättrar upp för att göra ett anfall. Ekin, Derin, Saxa och Thilonius smyger fram för att skjuta. Det ser ut som att de små liven har delat upp sig och det står ett gäng orcher på vardera sida om passet. Trots att de lägger ut en bro och försöker försvara sig i klunga så tar vi död på dem, sju orcher och fyra ogres. När vi söker igenom dem så finner vi inget av värde förutom lite pengar, vilket får Derin och Ekin att bete sig som barn på julafton. Thermia och Baruk har fått lite småblessyrer som Erwick ser till att hela upp och alla får vi en god natts sömn innan vi beger oss ut på vår sista etapp.

17:e i Solmatt: Vi har en dags ritt kvar till Tilian då vi möter en imperiepatrull. Vi möter dem helt öppet på vägen och inga problem uppstår utan vi kommer fram till Tilian. Vi är tvungna att lämna våra hästar utanför stadsporten och vår väl genomtänkta plan ser ut som följer; vi tar in på ett värdshus och snokar runt i en eller två dagar. Det är inga större problem att ta sig i in i staden då vi utger oss för att vara handelsmän. Dock måste vi bege oss till borgmästeriet för att ansöka om att bära rustning innanför stadsmurarna. Vapenlagarna i staden är riktigt kärringaktiga och vapen måste bäras lindade dagtid och får enbart användas i nödvärn. Av stadsvakten får vi en karta där alla platser av intresse är markerade. Värdshusvärden som får lyckan att härbärgera oss huserar på värdshuset Palatsvakten. Det har redan hunnit bli kväll innan vi tar in på värdshuset och efter lite kvällsmat ger vi oss, som sig bör, ut på lite planlösa nattliga aktiviteter. Erwick går i kyrkan, Saxa, Baruk och Thermia tar en pubrunda och Ekin och Derin ger sig ut för att leka Kalle Blomkvist. Pubrundan ger inte mycket mer än informationen att en by söder om Tilian är belägrad. Lorden där heter Trendawan.

18:e i Solmatt: Vid frukost berättar Derin och Ekin vad de var med om kvällen innan. De hade beslutat sig för att spana på bagaren, men då han inte syntes till beslöt de sig för att göra inbrott. De upptäcktes dock, inte bara med händerna i syltburken utan fullt nedkrupna med sylt upp till hakan, ty bakom en lönndörr sprang de på bagaren och hans medhjälpare Salina. Något frågande inför det här oväntade besöket berättade dock bagaren, som heter Tarius, att matthandlaren Falí inte har avrapporterat på ett bra tag, men han har synts till på marknaden. Tarius ber oss komma tillbaka dagtid så att vi i sällskap med Salina kan leta upp Falí. Marknaden är dock stängd påföljande dag och förslag på att bege oss till den belägrade byn för att befria den dyker upp. Det blir dock invändningar mot detta då ett byanfall kan dra ut på tiden och vårt huvuduppdrag är att ta reda på vem Falí är och vad han befinner sig. Baruk, Derin, Ekin och Erwick beger sig till marknaden för att leta efter Falí; vars affär de hittar tämligen omgående. Saxa och Thermia beger sig till bagaren och handlar lite bröd. De tycker sig se bagaren och ställer sig utanför för att bevaka.
Grabbarna på marknaden; förutom Ekin som följt efter Salina upp till borgen; kommer fram till att den person som befinner sig i affären måste vara någon som utger sig för att vara Falí. Den som förtäljde detta är livvakten som befinner sig i affären. Han antyder också att den riktiga Falí jobbar åt imperiet och är iväg på hemligt uppdrag.

19:e i Solmatt: I gryningen har vi kommit fram till en plan som går ut på att hämta Salina. Av någon outgrundlig anledning överger vi denna plan och istället lånar Derin Saxas cloak för att flyga ut till imperieskeppen som ligger i hamnbukten. Under tiden sitter vi andra och trycker i rum nummer elva på värdshuset. Värden knackar på dörren och meddelar att en kvinna frågar efter Kobras vän. Baruk och sedan Ekin beger sig nedför trappan. Ekin pratar med en kvinna i baren i några minuter och de båda återvänder sedan till rummet. Ekin berättar att det var Salina som var därnere i baren, Hon hade observerat att hon hade blivit skuggad på vägen till värdshuset. Salina hjälper sin man bagaren med att samla information och hon låter nu hälsa att vi skall lägga på en rem. Falí har setts två gånger på sistone, den ena gången var för en knapp månad sedan, men att han sågs igen bara för några dagar sedan. Hon vill träffa oss alla på värdshuset imorgon, men hon antyder att vi kan vara i fara och det bästa för oss är att flytta till ett annat värdshus.
När Derin återvänder från skeppen bekräftar han att de är fulla av soldater. Han tjuvlyssnade också på ett samtal och förstod det som att det skall finnas en fånge någonstans i land.
Innan det blir natt flyttar vi till värdshuset Bizarr Basar och natten passerar utan några incidenter.

20:e i Solmatt: Vi möter Salina vid Palatsvakten därefter beger vi oss till marknaden för att konfrontera den falske Falí med Salina. Baruk, Derin och Ekin som är med vid konfrontationen bestämmer sig för att ta den falske Falí till fånga senare. Väl tillbaka på värdshuset kommer en budpojke från bageriet med en limpa bröd. I brödet finns ett meddelande som förtäljer att burfågeln skall transporteras söderut. Han måste hindras att nå Parthon. Vi planerar raskt ett bakhåll på vägen söderut. Just när vi skall till att slå till mot imperietransporten kommer dock Salina smygande till oss och berättar att den riktige Falí redan är död, att Tarius ("Bagaren") har blivit tillfångatagen och att transporten är en fälla; Vagnen är sprängfylld med kronriddare (imperiets "heliga" kämpar). Vi beslutar att lämna walk over och beger oss skyndsamt hemåt.

24:e i Solmatt: Sällskapet ankommer till Parthon.

24-28 i Solmatt: Väl framme i Parthon träffar sällskapet på Hugo som för tillfället tjänstgör hos korsriddarna. Även Lamadri och Daggkåpa ansluter efter att ha varit borta på träning en längre tid. Stor glädje uppstår därvid hos alla andra. Glädjen smolkas tyvärr av att Derin, Erwick , Saxa och Thermia kallas av andra uppdrag, vilka döljes i dunkel. Vi andra träffar åter Salina. Sällskapet beslutar att sända ut Ekin och Salina för om möjligt finna några spår efter Tarius ("Bagaren"). Under tiden är Baruk, Lamadri, Daggkåpa och Hugo upptagna med andra värv. Dock icke oviktiga, men att förtälja därom skulle upptaga en myckenhet av tid. Därav lämna vi det därhän.

12-15 i Mörktide: Uppspelta återkommer Salina och Ekin då de hittat spår efter den bortrövade Tarius. Spåren ledde till borgen Thaeg, belägen på Storön. Det finns dock ett men! Onormalt myckenhet av imperiesoldater finnes i och runt borgen. Hmm! Det tarvas ytterligare ljus för att skingra skuggorna kring detta värv, och sällskapet söker finna dessa ljus i Parton. Urias - korsriddarnas högste befälhavare - delger oss en karta över halvön där denna borg skola ligga. Gosta, Lothia och Tola anlitas som kuskar (vi hade även införskaffat vagnar) då sällskapet beslutat att resa norrut som handelsmän. Och för all del - handelskvinnor. Så den...

...16 i Mörktide reser vi sakta norrut. Inget dramatiskt inträffar.

17 i Mörktide: Plötsligt hör vi stridslarm. Ekin smyger fram och vad ser han? Orcher - 16 till antalet och de håller på att avsluta striden med några människokrigare. Två står upp ännu, men det är bråttom. Baruk och Lamadri springer upp till krönet på kullen. Genom sin blotta närvaro retar Baruk upp orcherna, medan Lamadri gör dem tämligen förvånade (och döda) genom att placera några välriktade eldkulor bland dem. Under tiden har vi andra förberett en omfattning från två håll till häst. På en given signal stormar vi fram mot och även över orcherna. Striden blir relativt kort och vi lyckas befria riddarna som visar sig vara imperiets hantlangare (soldater).

18 i Mörktide: Glada över att ha blivit undsatta av såna rådiga handelsmän beger vi oss gemensamt till borgen Thaeg. Väl framme säljer vi lasten, och sätter oss vid en eld för att äta. Kunskaparen Mud dyker upp och har att berätta att Bagaren (Tarius) ska transporteras från Thaeg den 19:e. Under ett lågmält rådslag diskuterar vi olika strategier för att kunna befria Tarius. Hugo och Lamadri blir dock distraherade av en kvinna som inte precis var intresserad av andlig vishet. Efter att ha fått betalt av kaptenen för att har räddat två av hans krigare ger vi oss så av, allt för att få god tid på oss att hitta ett bra ställe för bakhåll.

19 i Mörktide: Väl dolda ser vi transporten med vakterna dyka upp, utan att Daggkåpa förvarnat oss som vi överenskommit. Vi räknar snabbt till tio soldater och en riddare. Snabbt och hårt sätter vi in anfallet från våra dolda positioner. Striden ser ut att gå vår väg. Då tar riddaren upp ett horn och stöter i det. Fram mullrar 16 orcher och en kulljätte. Genast ser striden mer oviss ut. Daggkåpa dyker upp, inspringande på en häst - från fel håll!? Efter en hård strid, där eld, pilar, svärd och magiska ting viner i luften lyckas vi till slut nedgöra fienden. Tröttta, svettiga och ymnigt blödande från våra sår blickar vi ut över slagfältet. För att inte spilla tid drar vi raskt vidare mot Tilian, med den nu befriade Tarius där vi anförskaffar en båt.

20-22 i Mörktide: Vi går ombord och seglar söderut till Parton där vi anländer den 22:a i Mörktide på morgonen.